Vilken natt!!!
Igår när jag hämtade Elise från skolan gick vi hem och åt mellanmål. Efter det klagade hon på att hon hade ont i magen... det gick i perioder och till slut vid 19-tiden gick jag med på att ta bort korsetten. Det hjälpte inte dock...
Det hördes att hon hade riktigt ont och jag tänkte att hon kanske var hungrig. Vi lagade mat och hon fick i sig 1 och ½ pannkaka, men sen kunde hon inte äta mer för att det gjorde för ont att sitta upp. Jag bad henne att lägga sig i fosterställning och då kändes det lite bättre sa hon. Men bara för en stund, sen var det igång igen!
Gav henne enalvedon, men det blev inte bättre. Ringde då vårdguiden för att jag misstänkte att det var blindtarmen.
Hon bad Elise att stå upp, vilket hon kunde, sen ville hon att hon skulle hoppa, men det gjorde för ont... hm, ja vi får nog avvakta lite och se sa hon i telefonen, för Elise hade ingen feber.
Vi väntade, men sen vid 22.30 fick hon jätteont igen, den här gången kunde hon inte ens resa sig ur sängen och absolut inte stå upp! Nä nu åker vi in tänkte jag, men ringde vårdguiden igen iaf. Han sa då att om hon har så ont som hon verkar ha (han hörde henne i bakgrunden) så tycker jag att ni ska åka in. Ok, tänkte jag... och hur ska det gå till? Hon kan ju inte ens sitta upp. Han sa då att han skulle koppla mig till en liggande sjuktransport. När jag pratade med honom där så sa han att Nynäshamns ambulans var på väg till Sös så det skulle ta ett tag att komma hit.
Just då kräktes Elise och då blev det lite bättre i magen. Så vi bestämde tillsammans med "ambulans-killen" att vi skulle avvakta och se om det blev värre igen för då skulle vi sätta oss i bilen och om det visade sig att det inte gick skulle vi ringa igen för då skulle dom möta upp oss på vägen..
Men till slut somnade hon och sov fram till 01.00 ungefär, då börjades det igen... jag gick in till henne och hon kräktes igen, sen ville hon bara sova. Jag la mig bredvid henne och masserade magen.
Sen smågnällde hon lite hela natten, men inte alls lika farligt som innan. Det slutade med att jag sov kvar hos henne inatt. Haha hon har en växasäng... och den är ju inte jättebred liksom =)
Men men, vad gör man inte?
Idag är hon hemma med mig, och hon ligger fortfarande och sover...
Det hördes att hon hade riktigt ont och jag tänkte att hon kanske var hungrig. Vi lagade mat och hon fick i sig 1 och ½ pannkaka, men sen kunde hon inte äta mer för att det gjorde för ont att sitta upp. Jag bad henne att lägga sig i fosterställning och då kändes det lite bättre sa hon. Men bara för en stund, sen var det igång igen!
Gav henne enalvedon, men det blev inte bättre. Ringde då vårdguiden för att jag misstänkte att det var blindtarmen.
Hon bad Elise att stå upp, vilket hon kunde, sen ville hon att hon skulle hoppa, men det gjorde för ont... hm, ja vi får nog avvakta lite och se sa hon i telefonen, för Elise hade ingen feber.
Vi väntade, men sen vid 22.30 fick hon jätteont igen, den här gången kunde hon inte ens resa sig ur sängen och absolut inte stå upp! Nä nu åker vi in tänkte jag, men ringde vårdguiden igen iaf. Han sa då att om hon har så ont som hon verkar ha (han hörde henne i bakgrunden) så tycker jag att ni ska åka in. Ok, tänkte jag... och hur ska det gå till? Hon kan ju inte ens sitta upp. Han sa då att han skulle koppla mig till en liggande sjuktransport. När jag pratade med honom där så sa han att Nynäshamns ambulans var på väg till Sös så det skulle ta ett tag att komma hit.
Just då kräktes Elise och då blev det lite bättre i magen. Så vi bestämde tillsammans med "ambulans-killen" att vi skulle avvakta och se om det blev värre igen för då skulle vi sätta oss i bilen och om det visade sig att det inte gick skulle vi ringa igen för då skulle dom möta upp oss på vägen..
Men till slut somnade hon och sov fram till 01.00 ungefär, då börjades det igen... jag gick in till henne och hon kräktes igen, sen ville hon bara sova. Jag la mig bredvid henne och masserade magen.
Sen smågnällde hon lite hela natten, men inte alls lika farligt som innan. Det slutade med att jag sov kvar hos henne inatt. Haha hon har en växasäng... och den är ju inte jättebred liksom =)
Men men, vad gör man inte?
Idag är hon hemma med mig, och hon ligger fortfarande och sover...
Kommentarer
Postat av: nina
stackaren.... hoppas det kommer gå över snart, är så jobbigt när barnen har ont och så kan man inte göra ngt för dem heller, mer än att oroa sig.. gör ont i mammahjärtat dom dagarna..
Trackback
